Friday, February 12, 2010

går långt

säger emot mig själv en del, men skriver och tycker nu ändå. det jag tycker, är att jag vill vara god och jag har en väldigt stark empati och gråter mycket för att jag känner för mycket, men jag vågar ändå tycka att en del människor bara är födda korkade, och jag blir ledsen för att jag tycker synd om dom och tycker nästan om dom för att jag ser dem som gulliga och jag tycker att jag är vidrig som sätter mig över, som om jag är något slags intellektuellt ting som har rätten att tycka att folk är gulliga och korkade. men en del människor har en röd tråd av korkade saker för sig, de är bara helt enkelt inte lika smarta som andra är. alla mina vänner är skitsmarta och har sinne för smak, stil och moral osv osv sedan hamnar man med folk som bara är gapande dumma fiskar med brist på sympati, moral och känsla för stil. jag blir så ledsen för det är så många som bara går mig på nerverna med sina elakheter, typ folk som skrattar åt uteliggare eller tycker att de är bättre än andra för att de är snyggare eller rikare osv jag bara förstår inte varför en del människor är så, så elaka, okänsliga. jag fattar inte. varför ser inte alla att alla är lika värda? varför ser man inte det? vaaaaaaaaarfööööööööööööööööööööör?

3 comments:

emiliainezellafelixdauvin said...

ÅH vad jag tkr det är soft att läsa allt du skriver här!
Det är en väldigt spännande känsla det där, synen man har på sig själv att man vill vara god och snäll, men så ställer man sig också ofta över de människor som inte har det som högsta prio, att vara goda och snälla. Och då har man misslyckats redan där, och då känner man sig misslyckad. Det kanske är ett för högt krav, att man ska vara god och snäll. Att man bara kmr må dåligt av det kravet. Och om man mår dåligt så kan man inte vara god och snäll. Det är ett jävla hattande fram och tillbaka.

Jag vill komma och hälsa på dig! Visst ska typ hundra st hälsa på dig på ngt jävla påsklov? Får ju planera ngt en annan vecka då.

emiliainezellafelixdauvin said...

jag saknar dig JÄTTEmycket!!

Isabelle said...

martin kommer den 27 mars och stannar en vecka, mamy och dady komme 11 mars och är här i tre dar, annars vet jag inte när någon annan ska komma!
du är iaf välkommen när du vill. då ska jag bjuda på en riktigt smaskig parisisk middag!

det är nog det där h. p citatet man får använda sig av, att valen definerar ens jag och inte tankarna. då kan man tänka att man står över, och skämmas över tanken, men inte nödvändigtvis låta den andra veta om det, och bara ge glädje ist! äh jag vet inte. jag hade en viss person jag syftade på när jag skrev det.